Jussi!
Igar svarade varken slakt och vanner nar jag ringde. Fine, man kanske inte ar hemma. Det fattar jag.
Sa ber en Viss person, inga namn namnda men BONNSAN sager att jag ska ringa till butiken.
Sofi svarar, mitt lilla hjartegryn som egentligen inte borde vara dar, hon pluggar i Uppsala ( Pankans dotter, hon som e sa bra pa fotboll)
Foffi svarar, och det ar sa himla harligt att hora hennes rost. Fast hon forklarar ganska snabbt att jag ringer Ytterst olampligt. Det vet val jag ocksa. Man ringer alltid olampligt, sarskilt pa en sondag, men en viss kollega hade ju faktiskt bett mig ringa. Jag tror att jag far ligga i Sofis ficka nar hon hjalper kunder i provrummet. Ratt underhallande faktiskt. Sen skickar hon ner stackars T2 till lagret " men ta INTE den randiga!!!" efter en jumper. T2 som jag hemskt garna hade velat prata med. T2 har du hemtelefon??
Sen hor jag Sofis stamma, " Neeeeis, Bonnie Maste verkligen ha telefonen nu!!"
Jag trodde det var for att Bonnsan ville prata med mig sa jag sager " heeeeeej!!!!"
Vet ni vad jag far tillbaka?!
Vet ni vad mitt ora hor?
Inte ar det en glad rost tillbaka....
Inte ar den en rost som sager " jatteledsen kan itne prata med dig just nu"
Utan jag hor Bonnsans finger som slar in ett nytt nummer!
VAAAA!!
Ratt i orat pa mig!
Har ar vi: Jussi, T2 och jag.
.
.
Och Bonnsan som botgoring kan jag tanka mig en saftig update.
Kommentarer
Postat av: Sofi
Älsakade Linnea :)
Haha dumma bonnie, tror mig vi gjode allt vi kunde för att prata med dig. Men du ringde i det enda kaoset som existerade på hela dagen. saknar dig neis. Hemma är det 20 minus, kallt med andra ord så nu går du ut i solen och tar in lite värme åt mig me!! LOVE. Ps. Du måste sluta säga sådär om mina fotbollskunskaper, det skapas vissa förväntningar liksom. Även om jag inte står och tittar på fåglarna på planen... HAHA Ds.
Trackback
